Igår var det dags. Petra fick sin Micke! Det hela var så vackert. Och deras väl valda ord till varandra var väldigt fina. Eller ja... Petras iaf. Måste erkänna att jag inte hörde ett ord av vad Micke sa. Men... Huvudsaken är väl ändå att den som orden var menade för hörde dom.
Ett tag var det väldigt svårt att hålla tårarna borta. Konstigt egentligen. Trodde inte jag var den typen som skulle gråta på bröllop. Hihi!
Annars händer de inte mycket här. Mest irriterad på mig själv för att jag är så dålig på att ta kort på Nea. Vill ha massor!! Ja, sen är jag irriterad över mig och broderiet. När man väl krånglat sig igenom att läsa kartan under alla efterstygn och fått nallen klar... Då vänder jag på kartan och ser att där finns kartan UTAN alla efterstygn! Baaahh!! Det hade varit SÅ mycket enklare att broderat om jag sett de innan. Aja, jag hoppas att nallen blir bra och någorlunda rätt ändå. Men då vet jag det till nästa gång... Att det finns en möjlighet att en karta kan vara tryckt utan efterstyng också.
Aja.. Ska väl ge mig på den där nallen igen...
Hej hej!
1 kommentar:
Hihihi! Jag VET att jag gråter på bröllop OCH dop för den delen. Tycker det är så rörande.
Och ingen kommer ju att se om nåt e fel på tavlan iallafall. Hur ska man kunna veta det? Den blir säkert jättefin! :-)
Kramar / Mor
Skicka en kommentar