Ibland blir man något irriterad...

Ja, det finns väldigt mycket att irritera sig över här i världen. Och man upptäcker mer och mer saker när man har barn. Saker som man faktiskt inte tänkt på innan. Nått som jag tjatat om länge... Om hur en inredare tänker i en leksaksbutik? Är inte affären gjord för människor som ska köpa leksaker till sina eller andras barn? Är det inte då ganska, eller väldigt vanligt att personer med barnvagn tittar in? Vissa, speciellt leksaksaffärer är väldigt duktiga på att göra gångarna så att man inte kommer fram eller kan vända med vagnen. Blää!
Men nu var de inte det som jag först och främst skulle gnälla om. Jag och Nea besöker numera våran lilla lekpark ganska ofta. Våran och våran... Menar såklart den som ligger här utanför på gården. Igår svor jag som bara den när jag kom. Någon/några hade setat där och roat sig med att bomba lekparken med cigarettfimpar. Och vad tror ni att barnen går och plockar sen?? Jo, just dessa fimpar.
Jag plockade upp alla som jag såg och kastade i sopptunnan. Som faktiskt sitter lägligt i lekparken! Satte mig sen ner och njöt av solen och kollade på när Nea lekte och grävde.
Efter en stund såg jag att hon var helt röd om fingrarna och om munnen. Och nu kan ni väl aldrig gissa vad hon hade i sin hand?? Jo, en gammal fimp som var heltäckt med läppstift. Då vart jag förbannad igen, slängde den och gick in. ÄCKLIGT!
Ja, jag vet... Här sitter en rökare och gnäller på andra rökare. Men va fan?! I en lekpark? Ja, jag har väl rökt i en lekpark jag också. Men man ser väl till att plocka upp sånna saker efter sig?!

Äh... Gnäll, gnäll och åter gnäll.

Ja, vad säger man...

Det är mycket tankar fram och tillbaka tycker jag. Ena dagen är jag SÅÅ missnöjd med mig själv. Inte för hur jag ser ut eller så. Utan helt för den jag är. Kan inte riktigt förstå heller vad felet är. Jag är väl ändå den jag är... Eller?
Näe, men jag vet sen tidigare att folk som inte känner mig inte vågar ens tilltala mig för att jag kan verka sur och se ganska elak ut. Man får höra i efterhand nått i stil med "i början verkar du sur, men när man väl lär känna dig så är du jättetrevlig och snäll". Okej... Vad säger man? Ska man verkligen behöva gå omkring och småle hela dagarna bara för att folk inte ska tro att man är farlig? Och den eviga kommentaren "du ser trött ut". Detta kan jag få höra fast jag sovit en hel natt och vaknat pigg och glad.
Ledsen världen... Jag ser tyvärr ut såhär. Nej, jag är inte alltid trött. Nej, jag är inte sur, arg eller ledsen. JAG SER UT SÅHÄR! Och jag vet även att jag låter bitter många gånger. Men jag är även väldigt bra på att gnälla och LÅTA gnällig. Driver gärna med mig själv också...
Näe... Jag säger som alltid. Gilla mig för den jag är... Eller så kan de vara...


From nästa vecka kommer lilla Nea att få gå på dagis mycket oftare. Jag kommer att gå på mitt nya schema nästa vecka. Kommer verkligen att sakna henne massor. Det är så synd att "frökenlöken" vill sova så tidigt om kvällarna. Hon sover nästan alltid innan 7 varje kväll.
Får allt se till att ta vara på helgerna med henne.

Näe... Ska röja upp lite...

Jaha... Ensamt...

Nu sitter, eller snarare ligger man här ensam i soffan med datan på magen. Lilla Nea sover och gubben är på släktträff. Själv kunde jag inte hänga med då det skulle bli lite för sent för Nea. Inte så kul att åka på festligheter med en tröttis. Hihi! Och så har jag äran att få kliva upp TIDIGT imorgon för att ta mig till jobbet. Mindre kul enligt mig.

Här händer det inte så mycket i vardagen. Det som finns att berätta är väl att Nea äntligen är helt frisk... Peppar, peppar....
Visar inga som helst tecken på att återgå till det gamla mönstret. Men mycket kan ju hända. Än är det inte sommar och varmt alla dagar.
Jo just ja. Nea har gjort en totalförändring, tror jag iaf. Eller så har hon vart sjuk och trött så länge att jag glömt hur hon är som fullt frisk. Aja, enda sen hon blev frisk nu så har hon blivit ett riktigt litet bustroll! Och gladare än någonsin. Tom gjort en sån förändring att personalen på dagis påpekat att hon blivit en gladare Nea. Hihi!
Men jag tror också att hon själv är glad för att hon är frisk. Och för att hon kan gå på dagis. Hon verkar verkligen trivas där. Det är då inte många dagar som hon frivilligt hänger med. En hämtning börjar alltid i jakt efter henne. Haha! Hon flinar glatt åt en när man kommer... Sen vänder hon och springer åt motsatt håll. Haha, så söt det lilla trollet!

I Fredags fick vi äntligen hjälp med att laga läckan i min bil. Nu den senaste tiden har kylarvattnet försvunnit väldans fort. Förhoppningsvis så håller den sig tät nu. Men än är de en del kvar att göra på den där bilen. Men ingenting som just nu är akut.
Ja, medan gubbarna fixade med bilen. Så lekte jag med Nea och Wilma (gubbens lillasyster). Himla roligt faktiskt. Två små bustjejer som vet vad de ville... Men... Det vart lite bökigt när båda ville gunga i samma gunga. Men de löste sig. Kan vara kul att göra om. Nästa gång ska jag dock inte glömma galonbyxor. Har ju kommit på att det kan vara bra att ha hemma också. Nea ville ju såklart leka i lerpölen och jordhögar.

Idag har det kalasats. Det var min älskade mor som stod på tur. Vart dock lite förvånad när man klev in där. Vi som alltid brukar ha en förmåga att bli sena kom helt i tid idag. Men till min förvåning så sitter alla redan och fikar! Hahaha! Då hade resten av gästerna vart tidiga i stället! När ska man komma då? Inte tidigare, inte i tid men helst inte allt för sent? Hahaha!
Grattis iaf käre mor!

Näe, nu ska jag fortsätta titta lite på teve tror jag.