Funderat lite på en sak som hände för inte alls så länge sen... Lite fånig att lägga ens lägga energi på detta egentligen. Men vädrar iaf.
För inte så länge sen sa en person upp "vänskapen" via FB. -Näe, det är ingen jag direkt brukar träffa då vi bor i olika städer. Men heller ingen som, den närmaste tiden kan helt uteslutas ur mitt liv utan problem, då personen i fråga är tillsammans, lever med och har barn med en person jag aldrig någonsin släpper taget om igen!
Hur som.. Grejen är att jag för allt i världen inte kan komma på vad jag gjort för överdrivet fel? Jag vet att jag tex gått lite för långt genom kommentarer.. Men vem kan låta bli att kommentera när någon skriver nått man själv tycker är helt galet?? ;) Inte jag iaf... Och det har jag förklarar för den personen också.
Men jag har också bett om ursäkt de gånger jag känt att det kanske sårade... Ibland går fingrarna lite för fort.
Men när någon skriver något som är direkt utmanande mot mitt eget tycke... Eller upprepat klagande på samma sak (Mycket klagande ingen görning åt saken).
Man kommer med råd, svar och ibland frågor... Möts oftast av att bli totalt ignorerad. Men ställer man en fråga öppet, får man väl räkna med att man får svar? Både från sånna som håller med och inte.
Man frågar ibland när man känner och undrar varför denna svarar så kort: "Har jag gjort nått" eller "Är du arg på mig".
Hur tolkar man det då när man ibland inte ens får svar? Hur tolkar man det när man får svaret "Nej, det är inte dig jag är sur på"?
Sen kan det vända också att personen i fråga faktiskt bett en personligen om åsikt och råd...
-Avskyr folk som behandlar en som: "Duger ibland"... Antingen är man väl vänner eller så låter man bli, inte bara "ibland".
Den enda anledningen just nu som jag kan komma på är just att jag börjat prata med en person som denna verkar avsky värre en döden själv.. OM det är så... Så är det den fånigaste anledningen jag hört..
Det är synd... Denna har inte många vänner (Personens egna ord). Och det är så trist när någon sätter upp murar och inte låter en få lära känna en. När man uppmuntrar folk att inte gilla en.. Varför gör man så? Kan ju säga att jag fortfarande inte fått svar på varför jag är borttagen... Ignorerad igen!
Svara kan man gott göra på en fråga...
Men, men... Vissa vill väl bara ha personer som bara håller med vid sin sida?
Skitsnack bakom rygg är inte riktigt min grej och att kommentera rykten med obehöriga gör jag heller inte.. Kanske det denna tror att jag gör med "fienden"?? Så är det inte.. Skulle inte falla mig in, varken åt ena eller andra hållet.
Och att välja mellan personer JAG gillar för att någon annan avskyr denna? Näe, verkligen inte. Jag tänker inte välja...
Hur som... Inte direkt nått som stör mig... Men fundersam, ja!
Hur är det tänkt att det ska bli i framtiden? Förbjuda kontakt med personen och dennes barn som jag vill träffa? (Glöm, vi är släkt och har inget otalt med denne!) Boka träffar när den andra inte är hemma? Försöka träffas och spendera en fikastund med falska leenden?
Synd, för träffas kommer vi förr eller senare...
