söndag 1 maj 2011

Lite söndagsfunderingar...

Funderat lite på en sak som hände för inte alls så länge sen... Lite fånig att lägga ens lägga energi på detta egentligen. Men vädrar iaf.

För inte så länge sen sa en person upp "vänskapen" via FB. -Näe, det är ingen jag direkt brukar träffa då vi bor i olika städer. Men heller ingen som, den närmaste tiden kan helt uteslutas ur mitt liv utan problem, då personen i fråga är tillsammans, lever med och har barn med en person jag aldrig någonsin släpper taget om igen!

Hur som.. Grejen är att jag för allt i världen inte kan komma på vad jag gjort för överdrivet fel? Jag vet att jag tex gått lite för långt genom kommentarer.. Men vem kan låta bli att kommentera när någon skriver nått man själv tycker är helt galet?? ;) Inte jag iaf... Och det har jag förklarar för den personen också.
Men jag har också bett om ursäkt de gånger jag känt att det kanske sårade... Ibland går fingrarna lite för fort.
Men när någon skriver något som är direkt utmanande mot mitt eget tycke... Eller upprepat klagande på samma sak (Mycket klagande ingen görning åt saken).
Man kommer med råd, svar och ibland frågor... Möts oftast av att bli totalt ignorerad. Men ställer man en fråga öppet, får man väl räkna med att man får svar? Både från sånna som håller med och inte.

Man frågar ibland när man känner och undrar varför denna svarar så kort: "Har jag gjort nått" eller "Är du arg på mig".
Hur tolkar man det då när man ibland inte ens får svar? Hur tolkar man det när man får svaret "Nej, det är inte dig jag är sur på"?
Sen kan det vända också att personen i fråga faktiskt bett en personligen om åsikt och råd...
-Avskyr folk som behandlar en som: "Duger ibland"... Antingen är man väl vänner eller så låter man bli, inte bara "ibland".

Den enda anledningen just nu som jag kan komma på är just att jag börjat prata med en person som denna verkar avsky värre en döden själv.. OM det är så... Så är det den fånigaste anledningen jag hört..

Det är synd... Denna har inte många vänner (Personens egna ord). Och det är så trist när någon sätter upp murar och inte låter en få lära känna en. När man uppmuntrar folk att inte gilla en.. Varför gör man så? Kan ju säga att jag fortfarande inte fått svar på varför jag är borttagen... Ignorerad igen!
Svara kan man gott göra på en fråga...
Men, men... Vissa vill väl bara ha personer som bara håller med vid sin sida?

Skitsnack bakom rygg är inte riktigt min grej och att kommentera rykten med obehöriga gör jag heller inte.. Kanske det denna tror att jag gör med "fienden"?? Så är det inte.. Skulle inte falla mig in, varken åt ena eller andra hållet.
Och att välja mellan personer JAG gillar för att någon annan avskyr denna? Näe, verkligen inte. Jag tänker inte välja...

Hur som... Inte direkt nått som stör mig... Men fundersam, ja!
Hur är det tänkt att det ska bli i framtiden? Förbjuda kontakt med personen och dennes barn som jag vill träffa? (Glöm, vi är släkt och har inget otalt med denne!) Boka träffar när den andra inte är hemma? Försöka träffas och spendera en fikastund med falska leenden?

Synd, för träffas kommer vi förr eller senare...

5 kommentarer:

mrGood sa...

vad bra skrivet. vet inte vem de handlar om men tycker du verkligen berättade vad du kände utan att dömma! hoppas det ordnar sig, kram

Mari sa...

Vissa saker kan man inte göra något åt. Du kan aldrig förändra en annan människa och du har ju gjort vad du kunnat för att ta reda på vad som är fel. Ingen idé att lägga energi på någon som inte är villig att lägga samma energi tillbaka.

Det är tragiskt att det ska bli så här. Jag vet själv hur det är inom vår egen familj. Och jag säger som du, jag tänker inte bjuda folk olika dagar för att de inte kan samsas. Det är upp till var och en att bestämma om det passar eller inte. Fast jobbigt är det. Och jag hoppas heller aldrig att jag måste välja sida, för det kan jag inte.

Jag tycker du ska fortsätta prata med vilka du vill och passar det inte så är det inget du kan göra åt det. Jag skulle tro att den andra personen är den som mår sämst av det.

Kramar! Mor...

Anonym sa...

Nej men så trevligt att få vara med i ett inlägg hahah..
Ja jag avskyr människan mer än döden själv.. och då säger de väldigt mycke då jag hatar döden..
Det har tyvärr sina förklaringar till varför jag gör det och då har jag valt att inte umgås med såna som umgås med denne..
För dom som umgås med henne blir tyvärr "förpestade" av hennes egoism.. Men de är ju som man säger "lika barn leka bäst"...

Att behöva träffa dig kan jag känna mig lugn över då vi inte umgås med den sidan på släktet.. Min unge träffar dom jag säger att de är okej att träffa.. Då jag bestämmer över honom då de är jag som har honom hela tiden!

Sandra Ulander sa...

Men vad är det du säger människa?! Tror du på fullaste allvar att man skulle bli en annan människa för att man umgås med någon som någon annan avskyr?! Det var det dummaste jag hört på länge.
Jag har aldrig någonsin ifrågasatt varför du och hon inte umgås... Och kommer heller aldrig göra. Det är inte min sak.
Blandar inte in dig i diskussioner med henne... Och skulle inte göra tvärt om för den delen heller. Skulle ni ha något att säga varandra, så är det mellan er och inte mig.
Och vadå förpestade? Finns inte en jäkel som skulle kunna förändra eller så fint som du säger "förpesta" mig.

"Lika barn leka bäst".. Tack för den du! Så nu är JAG värre en döden också? För att jag umgås med en du inte gillar?
Tror du på fullaste allvar att jag spenderar all min fritid till skitsnack om andra??
Säger någon nått ont om mina vänner så får det stå för dom... JAG bildar min egen uppfattning om folk... Så även dig...
Jag är väl blind... Men jag tror allt att det finns en fin människa bakom alla konstiga idéer du har. Oavsett vad folk säger!
Tror du att jag siktade in mig på att bli vän med den personen? "Åh! Nu ska vi reta och snacka skit om h*n... Så nu blir jag vän med alla dennes ovänner"?
Hör du inte hur dumt det låter?
Men då ingen av er ska ha med varandra och göra... Så går jag inte närmare in på hur det hela gick till... Men kan ju säga som så att hon och jag har andra väldigt nära gemensamma vänner.

Hur som... Vare sig du vill vara vänner eller ej. Så har jag sagt var jag står. UTANFÖR ert bråk... Och så kommer det förbli, vare sig du bråkar mer om detta eller inte.
Och jag kan säga att inget har jag sagt om dig.. Så gör inte som du gjort förr och skriv i din låsta blogg om vilken hemsk människa jag är. För det förtjänar jag verkligen inte.

Är det såhär lätt att förlora dig som vän.. Ja, då är det kanske inte så konstigt att dina sk. vänner droppar av en efter en.

Men, men... Finns här, på andra sidan skärmen.

Em sa...

Tack, & de du skrev att du skapar en egen uppfattning om folk e bra, jag e de samma.. skulle jag ej lita på dig skulle jag ej säga allt jag sagt till dig..

Alla e mer eller mindre egoister, & jag e de lika mycket som alla andra, en omtänksam människa med bestämda åsikter, alla människor förändras, jag e EJ samma människa som får några år sen .. tack & lov .. Jag mår bättre nu & jag bemöter andra på samma sätt som bemöter mig ... vill folk ej vara vän med mig e de upp till dom.. men skit snack om mig eller barnen eller min karl tolorerar jag inte, de kommer bara slå tillbaka på nått sätt.. men sak samma..

Tack SANDRA för att du finns i mitt liv & du e en av mina bästa vänner ...